Zulu'sPetals halskrage är äntligen klar!

Någon  dag där i början av december mellan uppstart av Koft KAL:en och Tålamodspåsens kalenderstickning så blev den liggande. Garnet är spunnet av merino/silketops som jag köpte av Charlottendals gård på syfestivalen i Borås i höstas.

Den blev mjuk och go. Tyvärr syns inte mönstret så mycket i det melerade garnet. Det var ett lättstickat och roligt mönster iallafall. Det kan nog bli fler i annat lite mindre melerat garn.  Jag gillar verkligen kragar som sitter på plats utan snibbar som hänger och dinglar. Särskilt till vardags, när man bara vill ha något lite varmt om halsen.

I höstas köpte jag lite Jämtlandsull. Spännande att prova ny ull. Den var jättemjuk, fet och krusig.
Jag lät den ligga i vatten för att få bort lite av ullfettet. Trots att jag inte rörde den kändes det som att den tovade väldigt lätt och jag blev verkligen fundersam på hur det skulle gå att karda och spinna.

Bilden visar tvättad ull. Tyvärr tog jag inget foto innan tvätt.

Jag färgade en del med färg från Färgkraft. Det var smidigt med ett färdigblandat pulver. jag tillsatte bara ättika.



Den kardade ullen blandade jag sedan på kardan,

Jag ville prova att spinna ett tjockare garn med lite snodd. Det var då inte lätt! För att göra det lite lättare så rullade jag den kardade ullen till rullar över en sticka, Sedan drog jag ut ullen till ganska smala remsor från rullarna.
Det var ändå jättesvårt att få det någorlunda jämt. Mer övning behövs helt klart!

Resultatet blev iallafall ett par vantar efter Dödergöks julvantar som finns på Ravelry. De blev lite "noppiga" det var en hel del små ulltussar som låg lite löst i garnet, men jag tror inte det gör så mycket. Jag tovade dom lätt men ska nog försöka rugga upp dom lite också.
Perfekt med ett par nya vantar nu när snön har kommit! Ska bara försöka komma ihåg att använda dom också!

December försvann med rasande fart!

Inte särskilt mycket stickat blev det, åtminstone inget klart.



Igår avslutade jag iallafall en av vantarna som var resultatet av Tålamodspåsens adventsstickning.
Det var kul och lärorik stickning. Jag har inte stickat fingervantar tidigare, roligt att komma till skott och prova även det.
Jag är egentligen ingen vantmänniska, tycker om att ha fingrarna fria, därför blev min modell med öppna fingertoppar.
Återstår att göra mudden på vante nummer två och fästa alla trådar.

Avmaskat 2015

Avmaskat 2015

Först ut att bli klara var tålamodspåsens kalenderstickning.
Fingervantar med flera olika tekniker att prova på under stickningens gång.
Garnet var från garnlagret hemma. Stickor: farmors gamla, 1.75 eller kanske 1.5 mm
Stickmåttet mäter bara ner till 2mm, och tunnare än så är stickorna.
Jag gillar inte vantar, går för det mesta utan, så min modell fick bli "torgvantar" , dvs med bara fingertoppar.

















Nästa projekt som har avslutats under januari är en souvenirstickning. För ett par år sedan var jag tillsammans med goda vänner i Dublin över en helg. Jag vallade mitt resesällskap gata upp och gata ner i de centrala delarna av Dublin utan att hitta en enda garnbutik! Jag hade hoppats på mycket lokalproducerad ull och även garn att ta med hem. Men inte då! Stickning visade sig inte alls vara lika populärt där som här hemma, den mesta ullen exporterades och endast ett fåtal spinnerier fanns kvar på Irland. Efter mycket letande lyckades vi iallafall hitta en butik som sålde tyg och garn. Mest importerade garner, men faktisk också ett inhemskt märke. Jag köpte två nystan för att ha som reseminne. Ett nystan blev nu till slut ett par halvvantar. Garnet är Studio Donega laran tweed wool.
Mörkare grönt än på bilden och lite meleringar. Mönstret jag inspirerades av finns på Ravelry: Sherwood mitts. Dom kommer jag använda mycket framöver.

 En halskrage i egenspuunet garn från merino/silketops har också maskats av . Den kommer värma skönt om halsen i väntan på vårsolen.